Dr. Buss

En gång behövde jag en bild på en buss. Eftersom jag inte hade någon riktigt bra bild hemma så sökte jag på nätet. Det kom upp en drös sidor med olika sorters bussar, både utländska och svenska (norrland har väldigt fina exemplar).

Ungefär på sidan 11 så dök det upp en man i kostym - Dr. Martin Buss (mannen på bilden ovan). Jag blev så fascinerad av hans sympatiska uttryck att jag beslöt mig för att spara honom i en alldeles egen liten mapp. Allt eftersom har det fyllts på med fler märkliga figurer i den där mappen. Men min favorit är alltid Dr. Martin Buss. Därför vill jag nu dela med mig av honom till er.

/Vanja

Värdet av bokstavskombinationer

Vissa saker läser man ändå.

/Vanja

Var är jag?

Hej mitt namn är Ingegärd...

Om man i överförfriskningens pratglada tillställning behöver någon att ventilera med kan man tydligen ringa ett nummer och prata in på en telefonsvarare (66 99 827). Har man "tur" så kommer samtalet alla till godo.

/Vanja

Värdet av en god bok

Jag vill varmt rekommendera boken Ursäkta, jag såg inte att det var upptaget av Anders Post. Här ovan ett par utdrag ur detta mycket underhållande verk.

/Vanja

Avslappning på Ramundbergets Fjällgård

Är det någon som vet vad det här mötet handlar om?

Varför vara upp-klädd när man kan vara upp-täckt?

Läste hos Johnny hur han klär sig när ingen ser. Fick en bild i huvudet, ungefär såhär:


Denna bild gjordes i samarbete med SomaFM/Illinois Street Lounge (därav att den feminima ådran fick sin rättmätiga plats i bildens nederkant)

/Vanja

Året var 1996...

Observera den lilla pricken i bildens nederkant... Det är flygplanet!

/Vanja

Dagens bild

Hej! Jag är sjuk!

Här om dagen bevittnade jag något som jag tror var en langning. En finnig ynglig framför mig lämnade fram en lapp till kassapersonalen där det stod (jag läste över axeln): "Hej! Jag är sjuk och min son ska köpa 2 paket Marlboro åt mig, tack på förhand! /Eva"
Kassören skruvade lite på sig, tittade på den ringlande kön bakom mig och plockade sedan fram cigaretterna.

Inte vet jag, men jag fick en väldigt stark magkänsla av att polarna stod utanför och väntade.

Spännande med lite vardagsdramatik.

/Vanja

Partytrix nr 2

Eftersom jag inte klarar av nr 1 så bidrar jag gärna stolt med mitt trix - "Hur man får två hål i ett" (watch and learn)



/Vanja

När allt känns beigebrunt

så hittar man den här. Och ju mer man kollar desto värre blir det!

/Vanja :)

Bra drömställe

Om man nu SKULLE lyckas få tag i en biljett till Pink Floyd eller ännu bättre - THE DOORS (nej jag vet men ändå), var skulle man då gömma den i väntan på konserten?

Ordbajs

Kom att tänka på begreppet att vara s.k "lättfotad" och fick till en riktigt snajdig mening. Hör och häpna:

"Att vara lättfotad är lätt hänt"

Ni fattar va? ...Lättfotad... lätt hänt... fot och hand... Inte så kul? Nähä... Den här då!

"Om motsatsen till lättflörtad är svårflörtad, är motsatsen till lättfotad att vara svårfotad då...?"

Alltså fastnar inte på bild... ni fattar va? ...Inget kul heller?... Bäst att somna om och lämna ordvitsarna till Benga.

/zzz

Flödets ironi

Trevlig helg! :)
/Vanja

Dagens ...skämt

Vad kallas det när man köper katter?
- Misshandel...

(denna och annat spännande finns med i senaste numret av KP för er som läser den)

/Vanja :)

Grannsämja

Jag har den smala lyckan att sitta och jobba vid ett fönster i mitt eget hem. Ja, jag sitter praktiskt taget i fönstret kan man säga. Det måste se väldigt roligt ut för de som ser mig utifrån, eftersom de inte vet att att jag stirrar på en skärm och inte bara rakt in i fönsterbrädan dag ut och dag in.

När man sitter på det här viset blir man väldigt involverad i allt som händer utanför. När grannarna åker bort (förmodligen för en längre tid, av kattens resebox att döma) eller när brevbäraren sladdar förbi och man kan förväntas höra postslammer i brevlådan.

Några av grannarna är tyvärr missbrukare så ibland blir jag indragen i mystiska händelser, naturligtvis på betryggande avstånd i mitt lilla fönsterhål. Om mysterierna bara existerar i mitt huvud förtäljer inte historien. I huset mitt emot bor en smal kvinna med utstående ögon. Jag vet inte om hon har missbrukarproblem men hon har någon sorts utstrålning som jag inte tror härstammar från vanlig vardagsglädje. Ibland kommer hon ut från porten och sätter sig på trappan, pratar lite fort med sig själv, blänger misstänksamt på de som går förbi och drar handen genom sitt flottiga hår. Och på nätterna stryker det omkring pundare som slangar bensin eller gör inbrott i vår bil. Vad trött man blir.

Det bor även en del äldre i området. De brukar samlas utanför huset och småprata om vad grannarna gör och inte gör, hur många som ska hänga med på promenad eller på vems balkong de ska dricka kaffet idag. Deras konversationer gör mig lugn. Grannen precis under är av något äldre modell och väldigt trevlig. När jag flyttade in här så var hon uppe och ringde på. Jag tittade skräckslaget ut genom kikhålet och insåg att jag redan hade retat upp grannarna! När jag trevande gläntade på dörren så visade det sig att hon bara ville hälsa mig välkommen i huset och tala om att det bara var att hojta till ifall jag undrade över något. Sedan dess är hon min bästa granne.

Dessa två världar krockar på ett lite besynnerligt sätt. Dels missbrukarna i sina egna världar av förföljelsemani och kriminalitet. Och så de käcka åldringarna som vill njuta av sin pension. Och så jag som ser allt ifrån mitt fönster och inte kan göra annat än att illustrera alltihop...

/Vanja

Spenat Bildt

Just nu är jag inne i en obeslutsamhetsfas. Jag kan nämligen inte bestämma mig för vilken mat som är den godaste! För man måste ju välja. Det är som den där leken "Om du måste välja att ligga med någon av Carl Bildt, Gösta Linderholm och Birgitta Dahl - vem skulle du välja då? (Du MÅSTE välja!)" Och nu kan jag inte bestämma mig. Inte vem jag ska ligga med alltså utan vilken mat som är den godaste. Kött är ju trevligt... men nu är jag mer åt spenathållet känner jag... eller fisk... blubb...

/Vanja

Byxmofa

Idag när jag skulle lämna en liten kommentar hos Catherine så upptäckte jag att man även via handikappfält kan få inspiration.

Avslöjad

Katrine vill att jag ska avslöja 5 saker som ni antagligen inte vet om mig – en av punkterna är FALSK, försök gissa vilken... (bilderna kan hamna lite konstigt om du har Explorer, funkar bäst i Firefox)

1. Jag kommer lätt bort och kan t.o.m åka vilse i en rulltrappa

2. Jag har norskt blod

3. Jag har hoppat fallskärm

4. Jag har setat i teve och petat näsan bakom Robert Wells i ”Så ska det låta”

5. Jag älskar spindlar

Klurigt va ;)
Skickar denna vidare till de som känner för att avslöja lite om sig själva.

/Vanja

Å NEEJ

Här om dagen klev jag i godan lunk på buss 160 i Gullmarsplan för vidare avfärd upp i Årsta. Jag gjorde som jag nästan alltid gör (fast jag inte vill vara vanemänniska) och traskade längst bak där jag satte mig vid fönstret. Allt var som vanligt. Och jag hade inte förväntat mig något annat. Människor i alla dess skepnader kliver på och intar sina platser (sådär strategiskt ni vet, där det finns mest utrymme runt omkring - det är likadant på tunnelbanan). Om en minut ska bussen avgå. Alla vet om det och börjar kavla upp täckkappor och annat för att kolla på sina klockor. Jag gör likadant men via mobilen och förbannar mig själv för att jag är lite sen.

Då hastar HON på. Med en utstrålning som tar upp hela bussen. Fräsch som en sommarblomma och med en frisk tvåldoft som når min näsa långt innan hon gör det. Hennes väg genom bussen kantas av de övriga resenärernas häpna uppsyn då de vände upp huvudena mot henne som om om de inte trodde sina ögon. Hon var verkligen något extra (och det här säger jag i egenskap av iakttagare och inte ur någon som helst sexuell aspekt).

Det är då jag upptäcker felet. Det är något FEL med den här bilden! Medan hon långsamt går mot mig (och intar platsen bredvid min) ser jag något jag för länge sedan glömt och förlåtit. Något som jag trodde att jag var färdig med. Blodet isar sig blodet i mina ådror och mitt fåniga leende byts ut mot ett okontrollerat dregelgrin. Jag vet inte var jag ska titta. Detta är inte SANT. Jo. Det är sant. I det vackra gyllenbruna ansiktet, skymdes hennes vackra ögon av

ETT PAR JÄTTESTORA GLASÖGONBÅGAR FRÅN 80-TALET.



Detta HELVETESPÅHITT från optikersamfundet som jag och många med mig var tvugna att bära ett helt årtionde är återfött och verkar dessutom uppskattas.

Jag klev av bussen i chock.

/Vanja

Frågan är om...

Utmanad av en galen Smultronpaj - Enkät om bloggandet.

1. Hur länge har du bloggat?
Första inlägget skrevs 2006-07-17 klockan 11.48

2. Hur såg din bild av bloggar och bloggare ut, en månad innan du själv började blogga?
Jag tror inte ens jag tänkte på det..

3. Vilken var den första blogg du förälskade dig i?
S A N D R A

4. Hur känner du inför dina första blogginlägg, när du såhär i efterhand läser dem?
Väldigt utformade. Bokstavligen talat...

5. Hur många bloggar återvänder du till regelbundet, som läsare?
30 med omnejd

6. Av de bloggar du läser, hur många procent är dagboksbloggar och hur många är ämnesbloggar (t ex teknikbloggar, modebloggar, politiska bloggar)?
90% dagbok, 5 % företagsbloggar, resten korrektur av min egen

7. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt olik dig, vars blogg du tycker om
Ups & Downs för att han har ett sånt skönt sätt att se på saker och ting

8. Nämn en bloggare (obs: länka) som verkar väldigt lik dig, vars blogg du tycker om.
Oj. Det där var ju en knivig fråga. Känns som att de flesta bloggar har sin egen prägel och svårt att bara välja ut någon sådär... alla har sin egen charm.

9. Vad tycker dina närmaste om att du bloggar?
Min familj och mina nära är min största fanclub.

10. Tycker folk som känner dig att du är dig själv i din blogg?
I allra högsta grad...

11. Har du hittat en fungerande gräns för hur privat du vill vara i din blogg, eller tänjs den gränsen hela tiden?
Jag delar gärna med mig, så om illustrationer om mitt och andras kaos är privat så blir mitt svar att gränsen alltid är nådd och till för att överskridas (lite)

12. Nämn några saker som du aldrig bloggar om, och varför.
Mode. För att jag tycker det är utomordentligt tråkigt...

13. I vilken utsträckning bloggar du för att få bekräftelse, tror du?
100%! Det är min fulla övertygelse även om jag aldrig skulle våga erkänna det ;) Det är överväldigande med alla nya och återkommande besökare! Tack :)

14. Tror du att man kan lära känna en person genom att läsa hennes/hans blogg?
Till viss del... jo det tror jag nog

15. Har du träffat folk IRL (in real life) efter att ha fått kontakt med dem via bloggen? I sådana fall: Var de som du trodde att de skulle vara, eller blev du förvånad?
Jag har inte träffat någon (vad jag vet) utanför bloggsfären, bortsett från Sandra och Rebecca men de känner jag ju sedan tidigare...

16. Tror du att det kan vara skadligt för vissa personer att blogga?
Man kan få musarm...

17. Har du någonsin blivit sårad av någonting som skrivits till/om dig i kommentarer eller i andra bloggar? Och i sådana fall: Hur har du hanterat detta?
Nej det kan jag inte säga att jag har blivit. Sårad alltså.

18. Har du själv skrivit saker du ångrar i din egen eller andras bloggar?
Nej det kan jag inte säga.... (att jag ångrar nåt alltså)

19. Hur ser bloggandets nackdelar ut, för dig?
Att jag ibland får lite lite lite prestationsångest över att inte hinna göra alla de fantastiska inlägg jag skulle vilja.

20. Tror du att du fortfarande bloggar om två år? I sådana fall: Tror du att ditt bloggande har förändrats då?
Absolut! I framtiden kommer Spinhead Media´s blogg även att fyllas med animationer av min duktiga animatör. Fler knäppa/märkliga/underfundiga/helvetiska illustrationer väntar runt hörnet. Ser framför mig att sidan är mer interaktiv med mystiska temaveckor. Och varför inte ett idiotsäkert frågeformulär. Visionerna är många!

21. Tror du att bloggarna har (eller kommer att ha) någon inverkan på vår kultur, eller är de en grupp människor som mest påverkar varandra?
I allra högsta grad. Ringar på vattnet är icke att förakta...

22. Avslutningsvis 1: Kan du sammanfatta kort vad ditt bloggskrivande har betytt för dig?
Att ha fått bekräftat att andra också kan ha roligt med mig har fått mig att växa! Tack för alla fina kommentarer :)

23. Avslutningsvis 2: Kan du sammanfatta kort vad bloggläsandet har betytt för dig?
Jag blev förvånad över hur många det är som delar med sig av sin vardag, sin glädje, sorg, knasigheter, underfundigheter, foton, bilder, dikt, rim och reson... Denna bloggvärld är en guldgruva av inspiration för mig.

24. Nämn 5 bloggare som du vill ska svara på enkäten
Vad säger du Peter Madison? Och det vore kul att läsa lite åsikter från Katrine Kratt, Rebecca och Pastor Bentonit. Och varför inte avsluta med lite trevlig Bullshit? :)