Vissa tar mer plats

Jag undrar om det är medfött, det där med att vissa (oavsett ålder eller situation) tar mer plats än andra. Att en del gör det så naturligt, som om det vore det mest självklara i världen. Som om de aldrig hade gjort annat än tagit plats. Eller ska man omvärdera sig lite? Kanske ska man istället skriva att de tar för sig?

Hur man tar för sig spelar ju givetvis också stor roll. Vissa klampar ju liksom bara förbi och fram. Andra gör det med finess. Jag tror jag börjar se skillnaden mer tydligt ju mer jag lägger märke till det här fenomenet. Ibland tänker man faktiskt inte på att någon klampar fram, om det görs med ödmjukhet. Då kan det tom vara lite roligt.

Ja det var bara det jag ville ha sagt just nu.