Kontorsdikt

JAG OCH MITT HIMLA HUVUD

Det viner i huvudet
som helt plötsligt faller av
och rullar in under bordet
för att sedan fortsätta ut i korridoren
helt okontrollerat
jävlar

himla skit också

folk stirrar ut från sina små bås
i kontorslandskapet
undrande
konfysa följer de huvudets rullande väg
förbi rum efter rum
för att slutligen hoppa upp på kopiatorn
kopia efter kopia
massor med huvuden
som tillsammans rullar vidare ut från byggnaden
och ner till kajen
där de köper varsin glasspinne
och tittar på de förbipasserande ångbåtarna.